Resultat av projektet Folkhögskolespåret

Nedan redovisas delar av Folkhögskolespårets Skåne slutrapport till Länsstyrelsen som gäller projektperioden 2017-01-01 – 2018-08-31.

Syftet med projektet

Syfte 1: Avsikten med Folkhögskolespåret var att utifrån bakgrund och behovsanalys vidareutveckla och implementera folkhögskolan som ett alternativ för ensamkommande ungdomar 18-21 år i utslussfas. Därigenom fick ungdomarna ett annat alternativ för utbildning, boende, socialt stöd, språkinlärning, nätverkande och en början på etablering på arbetsmarknaden. Insatsen skulle stärka folkhögskolorna som flyktingguider och aktörer för integrationsarbete i civilsamhället för att underlätta de ensamkommandes etablering i samhället. Folkhögskolorna utgör en viktig del av den idéburna sektorn.

Kommentar: Dessa syften har uppnåtts och vi vill speciellt framhålla ungdomarnas början på etablering på arbetsmarknaden. Vidare har folkhögskolorna utvecklat sin pedagogik för att bättre tillgodose de ensamkommande ungdomarnas behov.

Syfte 2: Att verka för att språkintroduktion kunde genomföras av folkhögskolor och att denna integreras med behörighetsgivande studier på allmän kurs samt att riktade statsmedel ges till folkhögskolorna för att arrangera sådana utbildningar för ensamkommande ungdomar.

Kommentar: Språkintroduktion på folkhögskolor har genomförts på försök i Östergötlands län. Detta har skett utan påverkan från projektet. Vi har dock lyft frågan att detta borde utvidgas till hela landet, men man har här hänvisat till att man först vill avvakta resultaten från Östergötland. När det gäller frågan om riktade statsbidrag till folkhögskolorna för att genomför ett Folkhögskolespår har vi inte nått fram. Vi har tagit upp detta med Folkhögskolornas intresseorganisation, Folkbildningsrådet, Utbildningsdepartementet (minister och statssekreterare) utan konkret resultat.

Syfte 3: Projektet skulle utgöra en samordnande funktion som kan driva på och stötta arbetet i Västra Götalands, Stockholms, och Västerbottens län.

Kommentar: Vi har haft kontinuerliga protokollförda skypemöten under hela projektet. Under projektets gång har Gävleborgs län tillkommit (Hudiksvalls kommun) medan Stockholm avslutat sitt projekt tidigare då man inte ansåg att man kunde genomföra projektet eftersom det rådde olika tolkningar när en kommun kan betala skolpeng till en folkhögskola. En av det projektets uppgifter var just att kunna tillgängliggöra folkhögskolan för ungdomar utan att de hade boende på skolan. I den modellen kunde inte studierna på folkhögskolan finansieras på sedvanligt sätt med kombinationen av en ersättning till skolan för boende och studier från kommunen.

Nationella gemensamma konferenser har också genomförts.

Syfte 4: Projektet skulle också vara ett stöd för övriga län genom samordning av och erfarenhetsutbyte med länsvisa konferenser och arbetsgrupper.

Kommentar: Från noden Skåne har vi haft kontakt med totalt 16 län under projektperioden. Normalgången har varit att Länsstyrelsen genomfört en/flera sammandragningar av kommuner eller bjudit in projektet till de samverkansgrupper man haft för ensamkommande ungdomar. Några län har genomfört uppföljningsmöten på egen hand eller i projektets regi.

Återkommande omorganisationer i kommunerna har medfört att vi fått starta om på en hel del håll under projektets gång. De förordnings- och regelförändringar som skett under perioden har också påverkat arbetet. Detta har menligt påverkat vårt arbete – inledningsvis skapar en förändring osäkerhet och man väljer att avvakta beslut/insatser tills läget klarnat och en ny rutin etablerats. Detta är strukturella hinder som finns i många verksamheter. Tyvärr finns det också en inneboende rädsla för att göra fel.

Syfte 5: Projektet skulle verka som direkt lokalt processtöd och utbildare för kommuner i Skåne som önskar erbjuda ensamkommande ungdomar studier och boende på en folkhögskola. Avsikten var att kommunerna skulle få handfasta verktyg för genomförande och stöd i samverkande processer både internt i kommunen och externt med folkhögskolorna.

Kommentar: I Skåne har projektet arbetat med ett 25-tal kommuner där vi genomfört informations- och utbildningsinsatser för sociala myndigheter, HVB hem och skolor. Information har också getts direkt till ensamkommande ungdomar på HVB hem och skolor. Ofta med ensamkommande deltagare på Folkhögskolespåret som informatörer. Informationsinsatserna har följts upp med studiebesök på en folkhögskola. Processerna för ett ansökningsförfarande till Folkhögskolespåret har beskrivits och gången samt rutinerna finns dokumenterade på Folkhögskolespårets hemsida.

Syfte 6: Projektet skulle bistå folkhögskolorna så att de bättre når ut till ensamkommande ungdomar som målgrupp genom ett samarbete med kommuner. Vidare skulle stöd ges för framtagning av metoder och vägledande material samt insatser till målgruppen i syfte att folkhögskolorna succesivt skulle ta ett större ansvar för informationen om Folkhögskolespåret.

Kommentar: Folkhögskolorna som tar emot ensamkommande ungdomar har i regel speciellt anställd personal som ger ungdomarna extra stöd. Dessa stödpersoner har succesivt tagit över mycket av informationen till kommunernas tjänstemän och enskilda ensamkommande ungdomar. Folkhögskolorna som tar emot ungdomar har egna presentationer på Folkhögskolespårets hemsida. Detta har också underlättat för kommunerna att finna en passande folkhögskola. Vidare finns ett vägledande material upplagt på projektets hemsida.

Syfte 7: Erfarenhetsutbyte mellan folkhögskolorna när det gäller mottagning av deltagarna med kartläggning, uppläggning av studier, samverkan med andra linjer och kurser på skolan, samverkan med förenings- och kulturliv i skolans närområde och möjligheter till praktik och sysselsättning under somrarna.

Kommentar: Projektet har genomfört nationella och regionala konferenser för folkhögskolorna där vi diskuterat och utbytt erfarenheter om kartläggning, stöd, uppläggning av studier och kontakter med kommuner. De flesta folkhögskolorna har aktivt genom stödpersonerna hjälpt ungdomarna med sommarjobb och extra arbete under terminerna. De ungdomar som varit på skolan under c a ett år har allt mer tagit ett större ansvar för att själva söka jobb.

Syfte 8: Projektet skulle initiera en försöksverksamhet på två till tre folkhögskolor som syftade till att koppla praktik och yrkesinriktade inslag till allmän kurs.

Kommentar: Under projektets gång har vi allt mer märkt att insatsen med boende och studier på folkhögskola eller enbart studier är en form som också passar många andra nyanlända. De lyckade resultaten med sommarjobb har också inneburit att vi i kontakterna med folkhögskolorna har tagit upp frågan om mer yrkesinriktade inslag i utbildningarna.

Under projektperioden har folkhögskolorna fått möjlighet att söka extra medel genom Folkbildninsgrådet för att arrangera bristyrkesutbildningar i samverkan med kommuner och arbetsförmedlingar. Detta har också på många håll varit en del i de överenskommelser som gjorts inom ramen för DUA delegationens (Delegationen för unga och nyanlända till arbete) samverkan med kommunerna i landet.

I Skåne arrangerar nu Österlens, Sundsgårdens och Eslövs folkhögskolor bristyrkesutbildningar.

Syfte 9: Att fortsatt utveckla och målgruppsanpassa metoder och material att använda i arbetet med kommuner och folkhögskolor. Detta material skulle vara tillgängligt nationellt och skulle också finnas utlagt på projektets hemsida. Projektet skulle verka för hög närvaro på sociala medier.

Kommentar: Utbildnings- och informationsmaterial ligger upplagt på Folkhögskolespårets hemsida. De flesta aktiviteterna i projektet har lagts ut på Facebook och Twitter.

Syfte 10: Att en uppföljning av ungdomarnas resultat och etablering skulle återkopplas till aktörerna i projektet.

Kommentar: En utvärdering som vänt sig till de ensamkommande ungdomarna, rektorer, lärare och stödpersoner på folkhögskolor samt personal inom socialförvaltningarna har genomförts. Detta redovisas under rubriken utvärdering i denna rapport. Återkoppling av resultat har skett till folkhögskolorna och kommunerna.

Syfte 11: Att peka på och lyfta fram frågor av tvärsektoriell karaktär som kan utgöra hinder för ensamkommande ungdomar att bo och studera på folkhögskola och att detta delges departement, centrala myndigheter och organisationer.

Kommentar: Att lyfta problem som uppstått vid nya regler och förordningar har varit en ständigt återkommande del av projektet och en tidsödande sådan. Vi har arbetat genom att svara på remisser, kontaktat handläggande tjänstemän på departement och förvaltningar och uppmärksammat politiker på de problem som finns.

En del av dessa frågor har också lyfts med berörda ministrar och statssekreterare. Folkbildningsrådet och Sveriges folkhögskolor har också informerats om hinder i verksamheten.

Mål: 500 ensamkommande

Projektet hade som mål att de skulle medverka till att 500 ensamkommande ungdomar studerar och om möjligt bor på folkhögskola 2018 och på så sätt underlättat ungdomarnas etablering i samhället

Kommentar: Målet har inte uppnåtts. Vi bedömer att drygt 120 ungdomar tagit del av insatsen under projektperioden. Orsaker till att målet inte uppnåtts är flera. Omorganisationer i kommunerna, regel- och förordningsändringar som skapat både hinder och motsägelser, bristande samarbete mellan olika delar i kommunen, folkhögskolan är inte känd som ett alternativ bland många som arbetar med de ensamkommande och bristande erfarenheter på en del folkhögskolor att samarbeta med kommunen. En del ungdomar tvekade att välja folkhögskola på grund av skolans geografiska placering samt att rykten då och då spreds att folkhögskolan inte var en ”riktig” skola med betyg – folkhögskolan ger istället omdömen som likställs med betyg.

Målgrupper

Följande målgrupper angavs i ansökan:

-Målgruppen är ensamkommande ungdomar 18-21 år som är i utslussfas. Insatsen ska ge ungdomarna ett alternativ till utbildning som är individuellt anpassad enligt folkhögskolans bildningstradition, boende, integration med andra deltagare och deltagande i förenings- och kulturlivet på orten. Insatsen ska sträva efter att utveckla delaktiga och självständiga individer väl rustade för samhället och arbetsmarknaden.

Kommentar: Målgruppen ensamkommande har nåtts på flera sätt. Genom information till den personal som kommer i kontakt med ungdomarna – HVB personal, socialsekreterare, lärare, studie- och yrkesvägledare och lärare på introduktionsprogrammen. Besök på skolor och HVB hem för direkt information till de ensamkommande ofta tillsammans med ensamkommande som deltar i Folkhögskolespåret. Studiebesök på folkhögskolorna. Kontakt med de ensamkommandes intresseorganisationer. Genom att producera kortare filmer som beskriver hur det är att bo och studera på en folkhögskola. Genom folkhögskolornas egen information och personal från folkhögskolorna som har deltagit i projektets informationsinsatser.

-Mottagare av processtöd och utbildningsinsatser är personal på kommunernas boenden, skolor och sociala myndigheter. Insatsen ska underlätta kommunens arbete med att använda folkhögskola som en utslussverksamhet.

Kommentar: Vi har nått målgruppen genom informations- och utbildningsinsatser ute i kommunerna eller genom konferenser/möten på någon folkhögskola. Detta har förberetts genom en kombination av mejlutskick och telefonsamtal. Nyhetsbrev har skickats under projektets gång. Ny information har kontinuerligt lagts upp på Folkhögskolespårets hemsida. Facebook och Twitter har också varit informationskanaler.

-Under projektets gång har kommunerna omorganiserat sitt mottagande av ensamkommande, haft stor arbetsbelastning till och ifrån samt att det lagar och förordningar som styr verksamheten ändrats. Detta har negativt påverkat vår möjlighet att nå målgruppen. Samverkansparter är också folkhögskolorna. Insatsen ska ge skolorna förbättrade kontakter och samverkan med kommuner med målet att nå målgruppen ensamkommande. Rutiner för detta byggs upp och implementeras i skolornas ordinarie verksamhet.

Kommentar: Målgruppen har nåtts genom besök på skolorna, gemensamma möten och erfarenhetsutbyten med folkhögskolorna både på regional och nationell nivå. Hemsida, nyhetsbrev och sociala medier har också nått folkhögskolorna. De flesta folkhögskolorna har anställt stödpersoner som också har till uppgift att vara kontakt gentemot kommunerna.

-Kommuner och folkhögskolor i övriga län erbjuds fördjupad information om projektets genomförande. Insatsen ska sprida idén och ge uppslag till hur man kan implementera Folkhögskolespåret på andra orter i landet.

Kommentar: I regel har telefon eller mejlkontakt inlett ett samarbete. Länsstyrelserna har inbjudit projektet att delta i de nätverksmöten man arbetar med för att informera om nyanlända och ensamkommande. I en del fall har Länsstyrelsen kallat till ett gemensamt informationsmöte för inbjudna kommuner och folkhögskolor som enbart har tagit upp projektet Folkhögskolespåret. Projektet har i sitt arbete varit i kontakt med och genomfört informationsinsatser i 16 län.

-Länsstyrelserna, Migrationsverket, Socialstyrelsen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, Social-, arbetsmarknads- och utbildningsdepartementet samt SKL är målgrupper för att diskutera frågor och hinder som uppkommer i arbetet med projektet. Insatsen ska ge incitament till förenklade och förbättrade rutiner i mottagandet av ensamkommande ungdomar och då speciellt med hänsyn taget till Folkhögskolespårets modell.

Kommentar: Vi har haft telefon- och mejlkontakter med berörda myndigheter, deltagit i nationella och regionala konferenser, deltagit i besök som gjorts av minister och statssekreterare på några folkhögskolor. Svarat på remisser som har berört oss även om vi inte varit remissinstans. Vi har i denna del av projektet haft kontakt med Utbildnings- och Justitiedepartementet, Migrationsverket, Folkbildningsrådet, Sveriges Folkhögskolor, Delegationen för unga och nyanlända till arbete och Arbetsförmedlingen. Vi har också varit inbjudna att presentera Folkhögskolespåret på European Social Networks konferens i Stockholm hösten 2017 som behandlade olika länders mottagande av ensamkommande i Europa.

-De tre noderna – Folkhögskolespåret i Västra Götaland, Stockholm och Västerbotten.

Kommentar: Vi har arbetat med skypemöten, nationella konferenser, mejl- och telefonkontakter. Stockholm avslutade sitt projekt utan att slutföra på grund av skilda uppfattningar vilka möjligheter en kommun har att ge skolpeng till en folkhögskola.

Ett Folkhögskolespårsprojekt i Gävleborgs län med Hudiksvalls kommun som sökande tillkom under projektets gång.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning har skett på olika sätt

  1. Projektet har letts av en styrgrupp. Arbetet i projektet redovisades inför varje möte i form av en nulägesrapport. Mötena protokollfördes löpande och vid nästkommande möte checkades det av om tidigare beslut genomförts.
  2. Nationellt har projektet samordnat arbetet tillsammans med noderna i Västra Götaland, Västerbotten, Gävleborg (Hudiksvall) och inledningsvis Stockholm. Detta har skett genom regelbundna och protokollförda skypemöten. Dessa möten har varit viktiga för att sprida erfarenheter och att följa upp de insatser vi succesivt planerat. Det fanns en plan för projektets genomförande men omvärlden har ständigt förändrat sig vilket inneburit att vi succesivt mött delvis nya uppgifter och utmaningar att lösa.
  3. Nationellt har vi genomfört tre konferenser för folkhögskolorna som deltagit i projektet. Dessa möten har vid sidan av information och erfarenhetsutbyte tjänat som en uppföljning av tidigare insatser och hur de har fallit ut.
  4. Vi har i arbetet med att uppsöka/kontakta kommuner och andra län med jämna mellanrum också kontaktat för att påminna om Folkhögskolespåret men också för att följa upp tidigare beslutade insatser.

Vi har utvärderat projektet i början av 2018. Utvärderingen har skett över hela landet Utvärderingen har vänt sig till de olika målgrupperna i projektet. Vi har vänt oss till folkhögskolorna – rektorer, lärare och stödpersoner, kommuner – socialsekreterare och inte minst de ensamkommande ungdomarna själva. Sistnämnda målgrupp har intervjuats utifrån ett fastställt frågeformulär av projektledarna. Övriga har fått svara på en tillsänd enkät. Resultatet har sammanställts i en rapport som finns i bilaga till denna slutrapport.

Här följer en sammanfattning av utvärderingsrapporten.

Socialsekreterare

  • Information om Folkhögskolespåret har man främst fått genom projektsamordnare och informationsträffar
  • Anser sig ha haft god kontakt med folkhögskolorna
  • Anser att ungdomarna trivts bra och att de fått nya vänner
  • Merparten anser att insatsen fungerat väl
  • Man uppskattade skolornas felxibilitet, mindre studiegrupper, kombinationen grundskola/gymnasium
  • Svårigheter – tydligare information om vad en folkhögskola är, vad ingår i insatsen, folkhögskolan ligger ibland i skogen (!)

Rektorer på folkhögskola

  • Generellt goda kontakter med kommunerna men krångligare med de större
  • Lagändringar och motsägelser förekommer
  • Personliga kontakter viktiga för framgång
  • Har anställt extra personal främst stöd/kontaktpersoner med också lärare
  • Anser att projektet Folkhögskolespåret bör fortsätta
  • Det behövs en större förankring på folkhögskolan
  • Positivt att det har utvecklats ett koncept som kan fungera på alla folkhögskolor i landet
  • Folkhögskolorna bör starta ett eget nätverk för Folkhögskolespåret
  • Folkhögskolorna har en strategisk roll att erbjuda yrkesinriktad utbildning
  • Folkhögskolan är en viktig aktör i integrationsarbetet och har en skolform – folkbildningen- som passar målgruppen nyanlända

Pedagoger på folkhögskola

  • 6 skolor arbetar med blandade grupper (svenskar/nyanlända)
  • Några skolor har speciella grupper bara för nyanlända på grundnivå
  • På gymnasienivå är deltagarna helt integrerade i undervisninsgrupperna
  • Stöd i svenska och handledning med förklaring av facktermer i olika ämnen behövs
  • Varierade kunskaper i engelska ett generellt problem
  • Stöd på modersmål skulle behövas
  • God samverkan mellan lärarna men större behövs med stöd/kontaktpersonerna
  • De flesta ungdomarna är högpresterande och motiverade men också dess motsats finns
  • Ungdomarna har utvecklats tydligt i det svenska språket
  • Bättre samarbete mellan lärare och SYV efterlyses

Stödpersoner på folkhögskola

  • Har haft kontakten med socialsekreterarna och har också sysslat med rekrytering av ungdomar
  • Har gett stöd vid introduktionen på skolan men detta stöd har i stort varit detsamma som för andra deltagare på skolan
  • Däremot har man gett mycket stöd när det gäller kontakter utanför skolan och det gäller då ungdomarnas kontakt med socialtjänst, Arbetsförmedlingen, CSN, vård och tandläkare
  • Hjälpt ungdomarna med fritidsaktiviteter utanför skolan, skriva CV och söka extra arbete och sommarjobb
  • Ser till att ungdomarna kommer i tid till lektionerna
  • Ger läxhjälp
  • Är extrastöd i klassrummet under lektionerna

Deltaganande ungdomar på Folkhögskolespåret

  • Majoriteten trivs bra med deltagare och lärare
  • Anser att folkhögskolan är en lugn miljö, med mindre grupper och inte bara nyanlända deltagare
  • Kan vara tråkigt och ensamt på loven
  • Orsaken till flytt till folkhögskolan är att man vill byta miljö, ha en annan studieform, att man blivit för gammal för gymnasieskolan och att man vill träffa svenskar
  • De flesta ungdomarna har börjat på allmän kurs grund (grundskolenivå)
  • Man är nöjd med utbildningen och har en större studiero och tycker sig ha förbättrat   sin svenska
  • De flesta trivs på internatet och man gillar att bo tillsammans med andra deltagare
  • Några anger också att det kan vara svårt att få kontakt med andra deltagare på internatet
  • Stödpersonerna spelar en viktig roll för ungdomarna vid besök på myndigheter, vid jobbsök och läxläsning
  • Merparten deltar i fritidsaktiviteter utanför skolan
  • Majoriteten har haft extra- och sommarjobb
  • Man känner sig delaktig på skolan och upplever att lärarna lyssnar och anpassar undervisningen efter deras behov och synpunkter
  • Man anser sig blivit mer självständig och lärt sig mer om det svenska samhället

Några citat från intervjuerna med ungdomarna:

”Man blir som en familj och lär sig mycket om svenskar och kulturen i Sverige.”

”Jag är gladare nu och har ett mål med mina studier.”

”Jag har blivit bättre på svenska och mindre osäker.”

”Vi får mer hjälp av lärare här än på andra skolor och mer tid för studier. På komvux och gymnasiet måste man göra mycket själv.”

”Det är stor skillnad. Här träffar jag andra som inte är flyktingar och vi pratar bara svenska. På mitt förra boende pratade vi nästan bara tigrinja efter skolan. På folkhögskolan lagar vi mat och umgås tillsammans på kvällen.”

Implementering av projektet

Vi har delvis tidigare i rapporten berört implementeringen.

Möjligheter:

  • Folkhögskolespåret utgör ett alternativ för de ungdomar som inte klarar introduktionsprogram eller kvalifikationer för inträde på gymnasiet.
  • Folkhögskolestudier är relativt okänt ute i kommunerna. Så många ser Folkhögskolespåret som en lösning på flera problem när man väl fått kunskap om vad det innebär att bo och studera på en folkhögskola.
  • Överhuvudtaget har idén om Folkhögskolespåret tagits mycket väl emot av både kommuner och folkhögskolor och de ensamkommande själva.
  • Flera kommuner har numera rutiner för hur man kan samarbeta med en folkhögskola. Detta märks genom att flera kommuner återvänder med nya förfrågningar till ”sin” folkhögskola.
  • De kommuner som genuint ser det positiva med en öppenvårdsinsats på en folkhögskola löser i regel de problem som lagar, förordningar och ”stuprör” kan innebära.
  • Om kommunen på ledningsnivå bestämmer sig för att studier på folkhögskola är en viktig insats så underlättar det betydligt för samarbete och förfrågan om nya uppdrag.
  • Folkhögskolorna och deras personal ställer upp och ser arbetet med de ensamkommande som en viktig uppgift för skolan.
  • Projektet har tagit fram en modell/arbetsgång som hjälp för kommuner och folkhögskolor som finns beskriven på projektets hemsida. Den har följande steg: utreda behov, informera ungdomar, pröva folkhögskola, bevilja insats, avtal och kostnad samt flytta och följa upp.
  • Projektet har tagit fram underlag för hur kommunerna kan återsöka medel från Migrationsverket. Numera är bidragen till kommunerna schabloniserade och automatiserade.
  • Projektet har genom påverkande insatser kunnat undanröja en del hinder som funnits genom lagar och förordningar.

Svårigheter:

  • Lag- och förordningsändringar som till vissa delar ibland har omöjliggjort Folkhögskolespårets modell för utsluss av ensamkommande barn genom folkhögskola.
  • Osäkerhet och tolkningsskillnader vid lag- och förordningsändringar.
  • Folkhögskolan är en föga känd studieform.
  • Bristande samarbete mellan olika delar i kommunen – skola och socialförvaltning. Samt olika uppfattningar mellan handläggare och chef inom en myndighet om insatsens relevans.
  • Folkhögskolan upplevs som en konkurrent till kommunens egna skolor.
  • Omorganisationer och byte av personal.
  • Arbetsbelastning som betyder att personal enbart hinner med det allra viktigaste.

Tips till liknande projekt i framtiden

-Blir det problem med lagar och förordningar som omöjliggör eller försvårar arbetet i projektet arbeta med påverkan på tre nivåer lokalt, regionalt och nationellt

-Arbeta även med detta perspektiv lokalt/regionalt och nationellt med andra problem som ska lösas

-Lagar och förordningar tolkas olika i olika kommuner

-Tänk på exemplets makt – och sprid det

-Förankra ditt projekt hos arbetsledare och chefer och se till att deras medarbetare har utrymme i sitt arbete att delta i projektet

-Projektet har såklart mål och syften som ska uppfyllas men stirra dig inte blind på dem. Var beredd att ändra inriktning allt eftersom din omvärld förändras. Detta ska såklart förankras i din styrgrupp eller motsvarande

-Kom ihåg att ditt projekt för andra bara är en del i deras arbete även om du tycker att du kan förändra hela deras värld med ditt nya projekt

-Hjälp till att klargöra och visa på vilka rutiner och processer som måste fungera för att projektet ska kunna genomföras i kommuner och förvaltningar. Dessa bör dokumenteras och göras lätt tillgängliga till exempel på din hemsida

-Glöm aldrig huvudmålgruppen för insatsen och i denna typ av projekt är det ofta brukaren den nyanlände eller motsvarande. Lyssna på dem, engagera dem i projektet, låt de vara ambassadörer för projektet

-Arbeta brett och fokuserat på samma gång i informationsarbetet – ha en hemsida som ständigt uppdateras – följer projektet, använd sociala media, arbeta med nyhetsbrev, informationsmöten, delta i andras konferenser, intressera press och media för projektet. Ha stenkoll på mejllistor, register över kontakter. Bild och rörliga sådana med ljud d v s film är oslagbart i kommunikationen.

-Arbeta kontinuerligt med dokumentation. Dokumentera för dig själv samtal, mejlkonversationer och annat så att du vet vad som hänt för några veckor sedan

-Ha ordning dokumentationen och är ni flera i projektet arbeta med en gemensam databas

-Tänk alltid på vad händer när projektet är slut. Finns det rutiner och förankring så att dina insatser kan fortsätta när du inte längre är med. Vem och vilka blir bärare av idén och insatsen?

-Ta aldrig ett nej för ett nej

-Förändringar tar tid och invanda rutiner och arbetssätt kan vara svåra att bryta. Var tålmodig och försök sätta dig i den verklighet du är satt att påverka!

-Var på – ge inte upp, var positiv, sälj in de lösningar du har, var tydlig, använd case, ta med vittnen i presentationer

-Du får aldrig rungande applåder från alla – satsa på dina ”vänner” i projektet och stånga dig inte blodig på att övertyga folk som inte vill

Folkhögskolespåret 2012-2018

Projekttid: 2017-01-01 – 2018-08-31

Projektet Folkhögskolespåret, som har bedrivits i länen Skåne, Västerbotten, Gävleborg och Västra Götaland med medel från Länsstyrelsen, avslutades i augusti 2018. Däremot kommer modellen att leva kvar. Folkhögskolorna kommer även fortsättningsvis ta emot ensamkommande ungdomar inom ramen för  Folkhögskolespåret. Kontakta respektive folkhögskola för att få mer information.

Start i Skåne län 2012

Folkhögskolespåret startade som ett projekt i augusti 2012 och omfattade då Skåne län. Syftet var att ”möjliggöra att folkhögskola blir en alternativ väg för ensamkommande ungdomar”. Kontakt togs med kommuner och folkhögskolor för att undersöka behov och vilka faktorer som gör folkhögskolan till en intressant möjlighet för studier, boende och integration. Projektägare var Trelleborgs kommun tillsammans med Malmö stad och Vellinge kommun. Projektet söktes genom Länsstyrelsernas §37a medel. Till en början präglades arbetet av att folkhögskolan borde upplåta sina internat i syfte att skapa flera boendeplatser. I samband med detta ansökte Österlens folkhögskola om att starta ett HVB.

Folkhögskola som utsluss för ensamkommande 2013-2014

En ny tanke växte fram 2013 under samarbetet med kommuner och folkhögskolor om ett utsluss-spår. Detta innebar att folkhögskolans internat skulle kunna användas i sin nuvarande form med visst anpassat stöd till ungdomarna. Kommunerna skulle erbjudas platser att köpa av en folkhögskola för att slussa ut sina ungdomar.

Den nya tanken om ett utsluss-spår togs väl emot av folkhögskolorna. För projektet blev utmaningen att skapa en modell som kunde bygga på folkhögskolans särart men samtidigt uppfylla de krav som gällde för den statliga ersättningen från Migrationsverket. Mycket arbete fick läggas ned för att nationellt påverka möjligheten att använda folkhögskolan som utslussboende. Rådande lagstiftning gav endast utrymme för HVB och familjehem som placeringsformer. Då inga tydliga svar kunde ges av Socialstyrelsen och Migrationsverket prövades frågan som ett faktiskt ärende i Trelleborgs kommun.

Ett förankringsarbete med flera län utanför Skåne påbörjades. Detta i syfte att ansöka om en ny projektperiod augusti 2014- augusti 2015 som skulle arbeta med implementering av folkhögskolespåret på folkhögskolor och kommuner.

Projektet utökas till Halland, Blekinge och Kalmar 2014-2015

Enligt projektplan arbetade Folkhögskolespåret 2014-2015 med utvecklingsgrupper i Skåne, Halland, Blekinge och Kalmar län. Arbetet syftade till att lägga en grund för lokala dialoger mellan kommuner och folkhögskolor. Avsikten var att kartlägga kommunernas behov samt folkhögskolornas möjligheter att erbjuda insatser främst för ungdomar + 18 år i utslussfas. Aktörerna matchades ihop länsvis för att påbörja gemensamma handlingsplaner. Varje aktör skrev ned uppgifter till nästa möte, som t ex förankring i hemkommun, inventering av ungdomar, information och studiebesök. Ett gemensamt ramförslag från folkhögskolorna låg till grund för dialogen. I ramförslaget åtog sig folkhögskolan att erbjuda boende och studier med stöd i vardag och fritid för ungdomen.

Direkt arbete gentemot kommuner 2015-2016

Projektet har under denna period utvecklat operativa insatser som handledning av boendepersonal samt hjälp med stöd och kunskap till handläggare för att få igång Folkhögskolespåret i praktiken. Enskilda möten med kommunerna enligt denna modell genomfördes under våren 2015 och utökades under 2016 för att ge en god utväxling mellan kommuner och folkhögskolor. Folkhögskolespåret har informerat HVB-personal, socialsekreterare och skolpersonal ute i kommunerna om de möjligheter studier och boende på folkhögskola ger ensamkommande ungdomar.

I arbetet har vi besökt och aktivt arbetat med kommuner som placerar ungdomar på folkhögskolor och informerat kommuner på konferenser och seminarier. Under perioden aug 2015 – april 2016 nådde vi över 1 500 personer på möten, seminarier och konferenser. Projektet tog 2016 fram ett Metodmaterial som riktar sig till handläggare och boendepersonal i kommunerna. Syftet med metodmaterialet är att det ska bli lättare för kommuner att identifiera vilka ungdomar som kan vara aktuella för ett Folkhögskolespår. Det har även tagits fram en broschyr som riktar sig direkt till ungdomarna och finns översatt på fem olika språk.

Under projektperioden 2015-2016 har projektet spridits i övriga landet och vi har tillsammans med länsstyrelserna i respektive län varit med och stöttat kommuner och folkhögskolor i ett uppstartskede av Folkhögskolespåret.  Projektet har ca 50 parter 2016. Vi ser ett fortsatt behov av  att Folkhögskolespåret finns kvar som projekt och att arbetet bedrivs både nationellt och regionalt. Fler län är intresserade av att arbeta med frågan. Därför kommer Folkhögskolespåret fortsätta sitt arbete 2017-2018 med utökade regionala projekt.

Ett nationellt Folkhögskolespår 2017-2018

Under 2017-2018 har Folkhögskolespåret varit ett nationellt projekt med regionala projekt i Skåne, Västra Götaland, Stockholm, Gävleborg och Västerbottens län.  Folkhögskolespåret har fått större spridning i landet och fler känner till att Folkhögskolespåret kan vara ett alternativ för ensamkommande ungdomar. Trots detta har det fortfarande tagit för lång tid till praktisk handling och på många platser i landet har projektet varit fortfarandet relativt nytt. Det krävdes fortsatt att projektet arbetade med konkret och handfast vägledning till boende, skola och sociala myndigheter.

Ramböll Management Consulting fick 2016 i uppdrag av Utbildningsdepartementet att undersöka intresset och förutsättningarna för att för att kunna utöka projektet/modellen Folkhögskolepåret. Rapporten publicerades februari 2016. Rapporten finns att läsa på http://www.folkhogskolesparet.se/ramboll/.

Ramböll beskriver i sin analys de nödvändiga förutsättningarna för att Folkhögskolespåret ska kunna implementeras i större skala. De avgörande faktorerna är:

–          Att fler folkhögskolor skapar förutsättningar för att ta emot ensamkommande ungdomar

–          Bättre matchning mellan kommuner och folkhögskolor

–          Spridningsinsatser för att göra modellen känd bland samtliga relevanta aktörer inom kommunen samt till målgruppen, där kommun och folkhögskola tar sin del av ansvaret

–          Regionala aktörer som kan stötta kommuner och folkhögskolor initialt i informations- och kunskapsspridning

–          En nationell aktör som kan stötta regionala aktörer

–          Ett förtydligande i förordning om möjlighet att återsöka ersättning för boende på folkhögskola

I sina slusater pekar Ramböll på några olika alternativ för organisering och uppskalning av Folkhögskolepåret. Av dessa har vi tagit fasta på följande slutsatser för det nationella folkhögskolespåret:

–          Att förstärka projektet Folkhögskolespåret i Skåne och ge dem ännu bättre möjligheter att verka nationellt

–          Att utgå från tre noder i landet som samordnar sig för att skapa nationellt utbyte m.m., dvs. att bygga på Folkhögskolespåret i Skåne, det nystartade projektet i Västerbotten samt ytterligare en part i mellersta Sverige.

Nationella projektmål 2017-2018

Avsikten med Folkhögskolespåret är att vidareutveckla och implementera folkhögskolan som ett alternativ för ensamkommande ungdomar 18-21 år. Därigenom får ungdomarna ett alternativ för utbildning, boende, socialt stöd, språkinlärning, nätverkande och en början på etablering på arbetsmarknaden. Insatsen ska stärka folkhögskolorna som flyktingguider och aktörer för integrationsarbete i civilsamhället för att underlätta de ensamkommandes etablering i samhället. Folkhögskolorna utgör en viktig del av den idéburna sektorn.

Projektet har satt upp gemensamma nationella mål som gäller för Folkhögskolespårets fem regionala projekt.

-Att projektet medverkat till att 500 ensamkommande ungdomar studerar och om möjligt bor på folkhögskola 2018.

-Att utifrån Folkhögskolespåret i Skåne verka för en samordning nationellt.

-Att utgöra ett stöd till övriga län i landet för arbetet med folkhögskolespåret och aktivt samordna, stödja och stärka länsvisa konferenser och arbetsgrupper.

-Att arbeta med påverkan av departement, centrala myndigheter och organisationer för att ytterligare underlätta placering av ensamkommande ungdomar på folkhögskola och genom detta lösa frågor av tvärsektoriell karaktär som kan utgöra ett hinder.

-Att tillsammans med folkhögskolorna arbeta så att dessa tar över ansvaret för information om folkhögskolespåret.

-Att utveckla folkhögskolespåret mot större inslag av praktik och koppling till arbetslivet.

-Att arbeta för att språkintroduktion på folkhögskola succesivt integreras med behörighetsgivande studier på allmän kurs.

-Att fortsatt arbeta för riktade statsmedel till folkhögskolorna för att arbeta med ensamkommande ungdomar.

-Att skapa ett erfarenhetsutbyte och delande av kunskap mellan folkhögskolorna.

-Att följa upp de ungdomar som deltar i Folkhögskolespåret beträffande deras resultat och etablering om möjligt i samarbete med Malmö Högskola eller andra universitet/högskolor

-Att förfina och förbättra projektets information och dokumentation bland annat genom fortsatt utveckling av hemsidan bland annat mot en större interaktivitet mellan parterna i projektet samt öka projektets närvaro på sociala medier.

Uppföljning och utvärdering

Insatsen ska delredovisas efter 6 månader och slutredovisas vid projektslut. Redovisningen sker i form av rapporter till Länsstyrelsen. Underlag till rapporterna tas fram genom enkäter till berörda aktörer och genom intervjuer med ungdomar. Möjligheten att inkludera högskola eller universitet i utvärderingsarbetet ska vägas in. Löpande dokumentering av utvecklingsarbetet sker genom projektets hemsida och via nyhetsbrev till berörda aktörer. Kontinuerlig utvärdering sker genom styrgruppens arbete för att säkerställa projektets måluppfyllelse.