Folkhögskolespåret 2012-2018

Nuvarande projekttid: 2017-01-01 – 2018-03-31

Start i Skåne län 2012

Folkhögskolespåret startade som ett projekt i augusti 2012 och omfattade då Skåne län. Syftet var att ”möjliggöra att folkhögskola blir en alternativ väg för ensamkommande ungdomar”. Kontakt togs med kommuner och folkhögskolor för att undersöka behov och vilka faktorer som gör folkhögskolan till en intressant möjlighet för studier, boende och integration. Projektägare var Trelleborgs kommun tillsammans med Malmö stad och Vellinge kommun. Projektet söktes genom Länsstyrelsernas §37a medel. Till en början präglades arbetet av att folkhögskolan borde upplåta sina internat i syfte att skapa flera boendeplatser. I samband med detta ansökte Österlens folkhögskola om att starta ett HVB.

Folkhögskola som utsluss för ensamkommande 2013-2014

En ny tanke växte fram 2013 under samarbetet med kommuner och folkhögskolor om ett utsluss-spår. Detta innebar att folkhögskolans internat skulle kunna användas i sin nuvarande form med visst anpassat stöd till ungdomarna. Kommunerna skulle erbjudas platser att köpa av en folkhögskola för att slussa ut sina ungdomar.

Den nya tanken om ett utsluss-spår togs väl emot av folkhögskolorna. För projektet blev utmaningen att skapa en modell som kunde bygga på folkhögskolans särart men samtidigt uppfylla de krav som gällde för den statliga ersättningen från Migrationsverket. Mycket arbete fick läggas ned för att nationellt påverka möjligheten att använda folkhögskolan som utslussboende. Rådande lagstiftning gav endast utrymme för HVB och familjehem som placeringsformer. Då inga tydliga svar kunde ges av Socialstyrelsen och Migrationsverket prövades frågan som ett faktiskt ärende i Trelleborgs kommun.

Ett förankringsarbete med flera län utanför Skåne påbörjades. Detta i syfte att ansöka om en ny projektperiod augusti 2014- augusti 2015 som skulle arbeta med implementering av folkhögskolespåret på folkhögskolor och kommuner.

Projektet utökas till Halland, Blekinge och Kalmar 2014-2015

Enligt projektplan arbetade Folkhögskolespåret 2014-2015 med utvecklingsgrupper i Skåne, Halland, Blekinge och Kalmar län. Arbetet syftade till att lägga en grund för lokala dialoger mellan kommuner och folkhögskolor. Avsikten var att kartlägga kommunernas behov samt folkhögskolornas möjligheter att erbjuda insatser främst för ungdomar + 18 år i utslussfas. Aktörerna matchades ihop länsvis för att påbörja gemensamma handlingsplaner. Varje aktör skrev ned uppgifter till nästa möte, som t ex förankring i hemkommun, inventering av ungdomar, information och studiebesök. Ett gemensamt ramförslag från folkhögskolorna låg till grund för dialogen. I ramförslaget åtog sig folkhögskolan att erbjuda boende och studier med stöd i vardag och fritid för ungdomen.

Direkt arbete gentemot kommuner 2015-2016

Projektet har under denna period utvecklat operativa insatser som handledning av boendepersonal samt hjälp med stöd och kunskap till handläggare för att få igång Folkhögskolespåret i praktiken. Enskilda möten med kommunerna enligt denna modell genomfördes under våren 2015 och utökades under 2016 för att ge en god utväxling mellan kommuner och folkhögskolor. Folkhögskolespåret har informerat HVB-personal, socialsekreterare och skolpersonal ute i kommunerna om de möjligheter studier och boende på folkhögskola ger ensamkommande ungdomar.

I arbetet har vi besökt och aktivt arbetat med kommuner som placerar ungdomar på folkhögskolor och informerat kommuner på konferenser och seminarier. Under perioden aug 2015 – april 2016 nådde vi över 1 500 personer på möten, seminarier och konferenser. Projektet tog 2016 fram ett Metodmaterial som riktar sig till handläggare och boendepersonal i kommunerna. Syftet med metodmaterialet är att det ska bli lättare för kommuner att identifiera vilka ungdomar som kan vara aktuella för ett Folkhögskolespår. Det har även tagits fram en broschyr som riktar sig direkt till ungdomarna och finns översatt på fem olika språk.

Under projektperioden 2015-2016 har projektet spridits i övriga landet och vi har tillsammans med länsstyrelserna i respektive län varit med och stöttat kommuner och folkhögskolor i ett uppstartskede av Folkhögskolespåret.  Projektet har ca 50 parter 2016. Vi ser ett fortsatt behov av  att Folkhögskolespåret finns kvar som projekt och att arbetet bedrivs både nationellt och regionalt. Fler län är intresserade av att arbeta med frågan. Därför kommer Folkhögskolespåret fortsätta sitt arbete 2017-2018 med utökade regionala projekt.

Ett nationellt Folkhögskolespår 2017-2018

Idag är Folkhögskolespåret ett nationellt projekt med regionala projekt i Skåne, Västra Götaland, Stockholm, Gävleborg och Västerbottens län.  Folkhögskolespåret har fått större spridning i landet och fler känner till att Folkhögskolespåret kan vara ett alternativ för ensamkommande ungdomar. Trots detta tar det  fortfarande för lång tid till praktisk handling och på många platser i landet är projektet fortfarandet relativt nytt. Det kommer fortsatt krävas att projektet arbetar med konkret och handfast vägledning till boende, skola och sociala myndigheter.

Ramböll Management Consulting fick 2016 i uppdrag av Utbildningsdepartementet att undersöka intresset och förutsättningarna för att för att kunna utöka projektet/modellen Folkhögskolepåret. Rapporten publicerades februari 2016. Rapporten finns att läsa på http://www.folkhogskolesparet.se/ramboll/.

Ramböll beskriver i sin analys de nödvändiga förutsättningarna för att Folkhögskolespåret ska kunna implementeras i större skala. De avgörande faktorerna är:

–          Att fler folkhögskolor skapar förutsättningar för att ta emot ensamkommande ungdomar

–          Bättre matchning mellan kommuner och folkhögskolor

–          Spridningsinsatser för att göra modellen känd bland samtliga relevanta aktörer inom kommunen samt till målgruppen, där kommun och folkhögskola tar sin del av ansvaret

–          Regionala aktörer som kan stötta kommuner och folkhögskolor initialt i informations- och kunskapsspridning

–          En nationell aktör som kan stötta regionala aktörer

–          Ett förtydligande i förordning om möjlighet att återsöka ersättning för boende på folkhögskola

I sina slusater pekar Ramböll på några olika alternativ för organisering och uppskalning av Folkhögskolepåret. Av dessa har vi tagit fasta på följande slutsatser för det nationella folkhögskolespåret:

–          Att förstärka projektet Folkhögskolespåret i Skåne och ge dem ännu bättre möjligheter att verka nationellt

–          Att utgå från tre noder i landet som samordnar sig för att skapa nationellt utbyte m.m., dvs. att bygga på Folkhögskolespåret i Skåne, det nystartade projektet i Västerbotten samt ytterligare en part i mellersta Sverige.

Nationella projektmål 2017-2018

Avsikten med Folkhögskolespåret är att vidareutveckla och implementera folkhögskolan som ett alternativ för ensamkommande ungdomar 18-21 år. Därigenom får ungdomarna ett alternativ för utbildning, boende, socialt stöd, språkinlärning, nätverkande och en början på etablering på arbetsmarknaden. Insatsen ska stärka folkhögskolorna som flyktingguider och aktörer för integrationsarbete i civilsamhället för att underlätta de ensamkommandes etablering i samhället. Folkhögskolorna utgör en viktig del av den idéburna sektorn.

Projektet har satt upp gemensamma nationella mål som gäller för Folkhögskolespårets fem regionala projekt.

-Att projektet medverkat till att 500 ensamkommande ungdomar studerar och om möjligt bor på folkhögskola 2018.

-Att utifrån Folkhögskolespåret i Skåne verka för en samordning nationellt.

-Att utgöra ett stöd till övriga län i landet för arbetet med folkhögskolespåret och aktivt samordna, stödja och stärka länsvisa konferenser och arbetsgrupper.

-Att arbeta med påverkan av departement, centrala myndigheter och organisationer för att ytterligare underlätta placering av ensamkommande ungdomar på folkhögskola och genom detta lösa frågor av tvärsektoriell karaktär som kan utgöra ett hinder.

-Att tillsammans med folkhögskolorna arbeta så att dessa tar över ansvaret för information om folkhögskolespåret.

-Att utveckla folkhögskolespåret mot större inslag av praktik och koppling till arbetslivet.

-Att arbeta för att språkintroduktion på folkhögskola succesivt integreras med behörighetsgivande studier på allmän kurs.

-Att fortsatt arbeta för riktade statsmedel till folkhögskolorna för att arbeta med ensamkommande ungdomar.

-Att skapa ett erfarenhetsutbyte och delande av kunskap mellan folkhögskolorna.

-Att följa upp de ungdomar som deltar i Folkhögskolespåret beträffande deras resultat och etablering om möjligt i samarbete med Malmö Högskola eller andra universitet/högskolor

-Att förfina och förbättra projektets information och dokumentation bland annat genom fortsatt utveckling av hemsidan bland annat mot en större interaktivitet mellan parterna i projektet samt öka projektets närvaro på sociala medier.

Uppföljning och utvärdering

Insatsen ska delredovisas efter 6 månader och slutredovisas vid projektslut. Redovisningen sker i form av rapporter till Länsstyrelsen. Underlag till rapporterna tas fram genom enkäter till berörda aktörer och genom intervjuer med ungdomar. Möjligheten att inkludera högskola eller universitet i utvärderingsarbetet ska vägas in. Löpande dokumentering av utvecklingsarbetet sker genom projektets hemsida och via nyhetsbrev till berörda aktörer. Kontinuerlig utvärdering sker genom styrgruppens arbete för att säkerställa projektets måluppfyllelse.