Lägesrapport sep 2017

Nya lagar och regler kring ensamkommande och nyanlända

  1. DEN TILLFÄLLIGA LAGEN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND

Den 21 juni 2016 fattade riksdagen beslut om en lag som begränsar asylsökandes möjligheter att få uppehållstillstånd och möjligheten för den sökandes familj att få komma till Sverige (lagen om ”Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd” ). Lagen gäller från och med den 20 juli och tre år framåt och omfattar individer som sökt asyl efter den 24 november 2015.

Begränsningarna innebär att de flesta tillstånd blir 13 månader, utom för de som beviljas flyktingstatus, de beviljas 3 år. Vidarebosatta (kvot) är den enda grupp som beviljas permanent tillstånd. Kortfattat innebär den tillfälliga lagen att möjligheten att få hit anhöriga inte längre är möjligt förutom om flyktingstatus beviljats.  

  1. LAGEN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR STUDIER PÅ GYMNASIAL NIVÅ

Lagen om uppehållstillstånd på gymnasial nivå möjliggör för ungdomar som har tillfälligt uppehållstillstånd och som studerar på gymnasial nivå att få sitt uppehållstillstånd förlängt.

Ungdomar som har fyllt 17 men inte 25 år (och som kom efter den 24 november 2015) har möjlighet att få sitt TUT (tillfälligt uppehållstillstånd) förlängt i antingen 13 månader om de läser på Introduktionsprogrammet eller för den tiden som studierna på nationella programmet varar (plus ett halvår till för att ha möjlighet att hitta ett arbete).

Den ungdom som har haft uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt dessa lagar beviljas sedan permanent uppehållstillstånd om hen har en anställning som har anmälts som hen kan försörja sig på. För den som inte har fyllt 25 år är en fullföljd gymnasieutbildning en förutsättning för att kunna beviljas permanent uppehållstillstånd.

Har man ännu inte fått sitt första asylbeslut så kommer gymnasielagen vägas in när beslutet fattas. De ungdomar som berörs kommer då uppmanas komplettera sin ansökan med intyg om att man studerar. Detta pågår just nu.

Konsekvenser för Folkhögskolespåret:

För Folkhögskolespåret betyder den nya lagen att ungdomar med tillfälligt uppehållstillstånd som studerar på grundskolenivå (eller blandade kurser på grund- och gymnasienivå) på folkhögskola inte kommer att ha rätt till förlängt uppehållstillstånd enligt den nya lagen. Däremot kan de få TUT om de studerar på gymnasienivå på folkhögskolan.

Observera att dessa lagar gäller ungdomar som kom till Sverige efter den 24 november 2015. För de som kom innan gäller andra regler.

En annan konsekvens är att de ungdomar som kommer till folkhögskolorna framöver inte har permanent utan tillfälligt uppehållstillstånd. Dessa ungdomar är i regel oroligare och har en ökad press på sig eftersom de inte vet om de kommer stanna i Sverige. Samtidigt knyts deras uppehållstillstånd till hur de lyckas med sina studier vilket ytterligare sätter press på de (och även lärare som måste bedöma ungdomarnas prestation).

Frågor och svar

Hur långt uppehållstillstånd kan man få om man studerar på gymnasiet?       

Längden på uppehållstillståndet beror bland annat på längden på utbildningen och om man studerar på ett nationellt program eller ett introduktionsprogram. Det är möjligt att få uppehållstillstånd som är giltigt i fyra år eller i tretton månader. Man kan också få ett uppehållstillstånd som är giltigt i sex månader efter att utbildningen är avslutad.

När börjar den nya lagen att gälla? 

1 juni 2017

Vad gäller för en vuxen eller ett barn i familj som studerar på ett nationellt program i gymnasieskolan eller i vuxenutbildningen?

Om skälen för ungdomens tidigare uppehållstillstånd kvarstår kan man få ett längre uppehållstillstånd än man annars skulle fått om man är mellan 17-25 år och inte redan fullföljt en gymnasieutbildning eller motsvarande som validerats i Sverige. Ungdomen kan då få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som är giltigt till och med sex månader efter att utbildningen avslutats. Utbildningstiden måste vara längre än det uppehållstillstånd man annars skulle ha fått.

Om skälen för det tidigare uppehållstillståndet inte kvarstår kan man få ett uppehållstillstånd för gymnasiestudier om man är mellan 18-25 år och inte redan fullföljt en gymnasieutbildning eller motsvarande som validerats i Sverige. Man kan då få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som är giltigt till och med sex månader efter att utbildningen avslutats.

Vilka intyg behöver lämnas in för att visa att man studerar på gymnasiet?       

Om man studerar i gymnasieskolan/gymnasiesärskolan behöver man enbart lämna in den individuella studieplanen. Studerar man på folkhögskola eller Komvux behöver man lämna in motsvarande planeringsdokument.

Vad räknas som studier på gymnasial nivå?          

Med studier på gymnasial nivå avses studier på nationellt program samt introduktionsprogram i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan. Heltidsstudier på gymnasienivå på folkhögskola och komvux räknas också som studier på gymnasial nivå.

Behöver ungdomen uppnå vissa studieresultat för att få ha kvar mitt uppehållstillstånd? 

 Ja, om man beviljas ett tillstånd som gäller mer än 13 månader ska man varje år redovisa att du deltagit aktivt i dina studier, exempelvis genom att lämna in närvarointyg eller betyg. Om man inte kan gör det kan Migrationsverket ompröva tiden för uppehållstillståndet eller återkalla det.

Om ungdomen inte hinner avsluta utbildningen på den tid som är planerat, kan han/hon få längre uppehållstillstånd för att avsluta studierna? 

Ja, under vissa förutsättningar kan man beviljas förlängt uppehållstillstånd för att avsluta sina studier. Om man studerar på ett nationellt program måste du ha visat att du deltagit aktivt i studierna.

Får ungdomen stanna i Sverige efter att ha läst färdigt gymnasiet?  

Efter avslutade gymnasiestudier kan man ansöka om förlängning. Om man har avslutat sina studier kan man ansöka om ett sex månader långt uppehållstillstånd som ger ungdomen tid för att hitta ett arbete i Sverige. Om man kan försörja sig själv genom inkomst från arbete eller eget företag har man möjlighet till permanent uppehållstillstånd.

 

Lägesrapport feb 2017

Fem folkhögskolespårsprojekt i landet:

Skåne: Emma Asek och Ulf Wallin

Västra Götaland: Jenny Hennecke

Stockholm: Jeanette Andersson

Gävleborg: Sofia Wikner

Västerbotten: Annica Dyberg och Jan Axelsson

Projektet Skåne har ett samordnande ansvar och stöttar också övriga län i landet. Klicka här för kontaktuppgifter. http://www.folkhogskolesparet.se/kontakt/

Möte med folkhögskolorna

Den 17/11 2016 samlades folkhögskolorna som bedriver Folkhögskolespåret till ett erfarenhetsutbyte i Stockholm. Mötet som hölls i folkbildningsrådets lokaler samlade 15 folkhögskolor. Frågor som togs upp var avtalsskrivning, marknadsföring, stöd till ungdomarna och fritidsaktiviteter på och utanför skolan. Hur ska vi kunna utveckla Folkhögskolespåret mot praktik och yrke diskuterades också. Klicka här för dokumentation. Ett nytt möte med folkhögskolorna äger rum i Stockholm den 4/5 2017. Program kommer att skickas till folkhögskolor som bedriver ett folkhögskolespår  eller planerar att göra det. Mötet annonseras också på hemsidan.

Nytt ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn och unga från 1/7 2017

Projektet har haft underhandskontakter med Arbetsmarknadsdepartementet för att lyfta frågor kring att också allmän linje på grundnivå på folkhögskola ska likställas med språkintroduktion och därmed också räknas som studier på gymnasialnivå samt förtydliganden kring folkbokföring. Den nya förordningen väntas komma under februari månad.  SKL anordnar 22/2 i Stockholm en konferens om de nya regelverken. Vissa län arrangerar också webbsändningar från konferensen. Länsstyrelsen Skåne har också en informationsdag om detta den 2/3 2017. Folkhögskolespåret deltar i båda arrangemangen och vi kommer att sammanfatta den nya informationen på vår hemsida.

En första deltagarutvärdering av Folkhögskolespåret har genomförts. Respondenterna kommer från Eslövs och Löftadalens folkhögskolor. En förnyad utvärdering med samtliga folkhögskolor som har ungdomar görs i februari månad. Klicka här för resultat.Enkäten, 17 nov

Lagrådsremiss- Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå. Vårt svar på lagrådsremissen ser du här. Yttrande_Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå ver 2

Ökat intresse för Folkhögskolespåret

Vi upplever ett ökat intresse från kommunerna för studier och boende på folkhögskola. Detta beror bland annat på att allt fler ungdomar kommer upp i åldern +18 och fortfarande är kvar i ett språkintroduktionsprogram och har inte kvalificerat sig för ett gymnasieprogram. Det nya ersättningssystemet gör också att kommunerna måste hitta andra lösningar än HVB och familjehemsplaceringar.

Lägesrapport aug 2016

Folkhögskolespåret växer! Till höstterminen är nu 12 folkhögskolor igång enligt projektets modell. Detta är en fördubbling från i våras. Trots relativt få ungdomar per skola så har man ändå startat verksamhet, vilket oftast har varit en förutsättning för att successivt fylla platserna. De flesta skolor erbjuder 5-8 platser. Värt att lyfta fram är också att en stor majoritet av de ensamkommande deltagarna som gick på folkhögskola under läsåret 2015-16 väljer att stanna kvar och fullfölja sina studier.

Hjälmareds folkhögskola lyfts fram i följande pressutskick från Alingsås kommun. Läs även om Åredalens folkhögskola i Jämtland som vill starta verksamhet med inspiration från Folkhögskolespåret.

Det finns fortfarande en hel del lediga platser på folkhögskolorna, bl a här på Fridhems fhsk i Svalöv. En anledning till att platserna inte tas i anspråk är att andelen ungdomar över 18 år med uppehållstillstånd är relativt liten. Det är sannolikt så att behoven kommer att öka under 2017 i takt med att den stora gruppen ensamkommande ungdomar som sökte asyl under hösten 2015 får besked om uppehållstillstånd.

Sommarskolor har genomförts på tre folkhögskolor i projektet. Östra Grevie erbjöd 20 platser under 3 veckor till ensamkommande ungdomar från Malmö stad. Skolan vittnade om stor energi och mycket ambition i gruppen. Många av ungdomarna har stått länge i kö för att påbörja studier på gymnasiet och hade stor lust för att lära. Hjälmareds folkhögskola i Västra Götaland arrangerade en “språkskola” i samarbete med Lerum och Alingsås. Hela 80 ungdomar läste i 3-veckorsperioder under totalt 9 veckor. Teori och praktik blandades med bl a friluftstema. Rektor Mikael Lindgren beskriver det hela som en succé! Även Löftadalens folkhögskola i Halland höll, för andra året i rad, en sommarskola. Detta år valde ca 75-80 ungdomar att spendera några veckor av sommaren på folkhögskolan intill havet och fick förhoppningsvis med sig en hel del fina minnen och inte minst en positiv bild av folkhögskola som studieform.

Regeringen kom den 24 juni med ett förslag på nytt ersättningsystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga. För Folkhögskolespårets målgrupp 18-20 år föreslås en schablon på 750 kronor/dygn. Detta skapar en del utmaningar för projektet, då modellens kostnad ligger på 1100-1300 kr/dygn. Vi har bollat förändringen med projektets folkhögskolor. De flesta ser en möjlighet att fortsätta satsningen, men troligtvis utifrån en reviderad modell med lägre omfattning socialt stöd och med separat finansiering för studiegången. När/om förändringen går igenom kommer vi från projektets sida att formulera ett antal riktlinjer för hur Folkhögskolespåret bör se ut. Kommunerna har än så länge inte avstått från samarbete med folkhögskolorna, men de nya avtalen har inkluderat en klausul om att ev. kunna förhandla dygnskostnaden efter årsskiftet. En positiv del i förslaget är att schablonen för ungdomar 18-20 år inte längre ska kräva ett placeringbeslut enligt SoL eller LVU, vilket ger kommunerna större möjlighet att använda sig av folkhögskolans internat som boendeform.

Läs projektets remissvar:Yttrande Folkhögskolespåret

En deltagarutvärdering kommer att genomföras på tre folkhögskolor under hösten. Syftet med utvärderingen är att bedöma Folkhögskolespårets kvalitet utifrån språkutveckling, socialt sammanhang, nätverk, etablering i studier och arbete. Resultatet kommer att publiceras i kommande lägesrapporter och nyhetsbrev.

Deltagare i Folkhögskolespåret, enligt projektets modell:

Skåne: Eslöv 9 ungdomar, Österlen 12 ungdomar, Fridhem 1 ungdom, Sundsgården 2 ungdomar
Halland: Löftadalen 8 ungdomar
Västra Götaland: Dalsland 3 ungdomar, Hjo 7 ungdomar, Hjälmared 3 ungdomar, Nordiska 1 ungdom, Wendelsberg 1 ungdom
Örebro län: Karlskoga 2 ungdomar
Västerbottens län: Strömbäck 6 ungdomar, Edelvik 1 ungdom

Lägesrapport juni 2016

Folkhögskolespåret har blivit beviljade en fortsättning fram till 2017-12-31. Projektet ska samordna arbetet utifrån fyra län: Skåne, Västra Götaland, Stockholm och Västerbotten. Projektet har stöttat dessa fyra län i egna ansökningar om regionala § 37-medel. I Västra Götaland har Göteborgsregionens kommunalförbund ansökt och i Västerbotten har Umeå kommun ansökt. I Stockholms län kommer Ekerö kommun att ansöka.

Vi har kontaktat 15 folkhögskolor i Skåne, Halland, Västra Götaland och Jönköpings län i syfte att följa upp var de står i processen med att fylla sina platser. Av de 12 folkhögskolor som svarade har 5 redan verksamhet igång, 10 har haft studiebesök från flera kommuner under våren, och ca hälften trodde sig kunna fylla platserna till hösten. På frågan om vilka ytterligare insatser som kan behövas svarade de bl. a hjälp med att hitta rätt kontakter i kommunerna, spridning av goda exempel, samt mer information direkt till boendena.

Vi har följt upp hur kommuner som har beviljat insatser på folkhögskola har återsökt kostnaderna hos Migrationsverket. Av de 7 kommuner som svarade har 4 återsökt inom ö.k., 1 som faktiska och 2 har ännu inte återsökt. Samtliga återsök som har behandlats av MiV har beviljats.

I Skåne har flertalet studiebesök skett på bl. a Eslöv, Fridhem, Sundsgården och Östra Grevie folkhögskola. Intresserade kommuner har varit Helsingborg, Lund, Lomma, Kävlinge, Svalöv, Båstad, Halmstad och Varberg. Lediga platser till hösten finns på Sundsgården (5-10), Fridhem (5-8), Östra Grevie (5), Österlen (2) samt Eslöv (1).

Sommarskolor för ensamkommande ungdomar kommer att ske på Östra Grevie fhsk i Skåne, Löftadalens fhsk i Halland och Hjälmareds fhsk i Västra Götaland.

Ett utvärderingsmaterial har tagits fram i syfte att mäta ungdomarnas studieresultat, utveckling språkmässigt och socialt, liksom i sin etablering på folkhögskola. Materialet ska skickas ut ”på remiss” till samtliga folkhögskolor för att kunna genomföras under hösten 2016.

Information om Folkhögskolespåret finns nu på www.informationsverige.se. Inom kort ska även texten översättas till 10 språk.

Det pågår en översyn kring ersättningar för olika placeringsformer. Migrationsverket har aviserat att Folkhögskolespåret kan komma att likställas med ersättning för stödboende. Projektet har sammanställt ett PM med synpunkter kring detta, som finns här.

Deltagare i Folkhögskolespåret, läsåret 2015-16 enligt projektets modell::

Skåne: Eslöv: 8 ungdomar, Österlen: 12 ungdomar, Fridhem: 1 ungdom
Halland: Löftadalen: 9 ungdomar
Västerbottens län: Strömbäck: 5 ungdomar
Västra Götaland: Dalsland: 1 ungdom

I nuläget står ytterligare 3-4 folkhögskolor inför avtalsskrivande med närliggande kommuner i Jönköpings län, Västra Götaland samt Stockholm.

Lägesrapport jan 2016

Projektet arbetar vidare med nuvarande parter i Skåne, Blekinge, Halland och Kalmar län enligt projektplan. Intresset för projektet växer nationellt. Vi stöttar arbetet i V:a Götaland, Jönköping, Stockholm, Örebro, Västmanland, Västerbotten och Västernorrlands län. Kontakten sker med resp. länsstyrelse, kommunförbund eller enskilda folkhögskolor.

Vi tar tillsammans med SKL fram en skrivelse om Folkhögskolespåret utifrån projektets modell, behovsanalys, potential, regelverk och åtgärder. Skrivelsen ska förankras med OFI och RIO (folkhögskolornas resp. intresseorganisationer) för att sedan gå till departementen i syfte att föreslå lättnader/förtydligande regelverk, utökade medel, m.m.

Ramböll genomför på uppdrag av utbildningsdepartementet en kartläggning om Folkhögskolespåret. Intervjuer har skett med nyckelpersoner från kommuner, folkhögskolor, länsstyrelser, myndigheter, m fl. Uppdraget ska färdigställas 31 jan 2016 och ge departementet ett underlag kring möjligheter, hinder, utmaningar och eventuella åtgärder.

Det finns fortfarande ett stort behov av information och utbildning ute i kommunerna. Samtidigt uttrycker många tidsbrist. Vi försöker därför förlägga insatser på befintliga personal/APT-möten. Utmaningen är att få till ett internt arbete med frågan i kommunerna. En strategi under våren är att tillsammans med ett antal folkhögskolor i Skåne, Halland och Kalmar län arrangera studiebesök för personal från kommun samt ungdomar.

I övriga län är utmaningen att få till en tydlig samordning. Resp. länsstyrelse kan i viss mån agera samordnade i de strategiska frågorna, men det finns ett behov av operativt stöd till kommuner och folkhögskolor vid t.ex. informationsinsatser, utbildning, studiebesök på folkhögskolor, m.m. I vissa län (Jönköping, Västmanland) har arbetsgrupper tillsatts, och i Västerbotten har § 37-medel använts för att anställa två samordnare.

I nuläget (25 jan 2015) finns det totalt 71 ensamkommande ungdomar boende på folkhögskolor med koppling till projektet:

Skåne: Eslöv: 7 ungdomar, Österlen: 14 ungdomar, Önnestad: 12 ungdomar (externt HVB), Fridhem: 1 ungdom
Blekinge: Jämshög: 16 ungdomar (externt HVB)
Halland: Löftadalen: 7 ungdomar
Västerbotten: Strömbäck: 5 ungdomar

Uppdatering har skett löpande på vår hemsida kring aktuella händelser, ny information och nya folkhögskolor som är redo att ta emot ensamkommande ungdomar. Antalet unika besökare har ökat från ca 2000 till nästan 4000 unika besökare per månad.

Ett samarbete har startats mellan Folkhögskolespåret och två forskare från Malmö högskola som bedriver ett forskningsarbete där de följer ett antal ensamkommande ungdomars utveckling under ett antal år. På Eslövs och Österlens folkhögskola är nu fem ensamkommande ungdomar med i den forskningsstudien.

Lägesrapport sep 2015

I nuläget driver tre folkhögskolor i Skåne och Halland pilotverksamhet för ett 20-tal ensamkommande ungdomar i åldrarna 16 – 21 år. Platserna erbjuds i samverkan med placerande kommun­er och enligt projektets modell. Folkhögskolan står för internatboende, anpassad studiegång, nätverk och kontakt­skapande, samt socialt stöd gentemot etablering i samhälle och arbetsliv. Genom folkhögskolornas koppling till det lokala civilsamhället, arbetsgivare och föreningar öppnas nya dörrar för de ensam­kommande ungdomarna.

Potentialen med Folkhögskolespåret ligger i möjligheten att förkorta de ensamkommande ungdom­arnas väg mot etablering, genom att erbjuda alternativa och mer flexibla vägar till vidare studier eller arbete. För kommunerna skulle folkhögskola som boendeform bidra till större rotation i mottagnings­systemet och därigenom frigörande av asylplatser på HVB. Av landets 151 folkhögskolor har 101 stycken internat i storleksordningen 40 – 100 rum. Ett tänkbart scenario utifrån proj­ektets modell är att varje internatfolkhögskola upplåter 10 platser/år till boende och studier för ensamkommande ungdomar, vilket skulle generera ca 1000 platser på årsbasis. Kostnaderna för en plats på folkhögskola har hittills legat på ca 1200 kr/dygn.

Sedan starten i aug 2012 har dock Folkhögskolespåret brottats med ett antal strukturella hinder:

• Socialtjänstlagens krav på HVB eller familjehem för barn och unga under 18 år
• Oklarheter kring möjligheterna för en kommun att återsöka statlig ersättning för vård och boende på folkhögskola för ensamkommande ungdomar över 18 år
• Skollagens bestämmelser kring entreprenadförhållande, vilket förhindrar en kommun att lämna över undervisning, eller stå för kostnader förknippade med undervisning, på folk­högskola för elever under 18 år inskrivna på introduktionsprogram

För att möjliggöra en bred implementering av Folkhögskolespåret föreslås följande:

• Påskynda lagstiftningen gentemot stödboende som ny placeringsform enligt utredningens förslag (SOU 2014: 3), vilket skulle innebära att folkhögskolornas internat kan bli reglerade boendeformer för ungdomar från 16 år
• Förtydliga ersättningsförordningen (2010: 1122) utifrån att kommuner kan återsöka statlig ersättning för kostnader för vård och boende på folkhögskola för ungdomar över 18 år
• Allokera medel via Folkbildningsrådet till landets folkhögskolor för att utveckla särskilda utbildningssatsningar för ensamkommande ungdomar
• Utred möjligheten för centrala myndigheter som Migrationsverket, SKL och Socialstyrelsen att ingå IOP (idéburna-offentliga partnerskap) med landets idéburna folkhögskolor kopplade till RIO (rörelse­skolornas intresseorganisation)

Folkhögskolespårets presentation sep 2015

Lägesrapport aug 2015

Folkhögskolespåret har blivit beviljade 2 491 000 kr för perioden aug 2015 – dec 2016. Projektet flyttar till Malmö och kommer att drivas operativt av Eslövs folkhögskola med Malmö stad som projektägande kommun. Många nya parter har strömmat till. Arbetet sker nu i 10 län från Skåne i söder till Västerbotten i norr. Projektet behåller sina fyra huvudlän (Skåne, Halland, Blekinge och Kalmar) där det huvudsakliga stödet ges. Men stor vikt kommer också läggas på att stötta övriga läns implementering. Arbetsgrupper för frågan bildas nu genom länsstyrelserna i flera län runt om i landet.

Projektet tar just nu fram ett utbildningsmaterial som ska förklara hur steget mot folkhögskola kan se ut. Det är en “steg-för-steg”-vägledning för kommunernas socialtjänst och boende. Utbildningen erbjuds projektets alla kommuner och län, och syftar till en ökad implementering av Folkhögskolespåret.

Verksamhet för ensamkommande ungdomar finns i nuläget på Österlens folkhögskola, Eslövs folkhögskola, Löftadalens folkhögskola, Jämshögs folkhögskola samt Ölands folkhögskola. Ungdomarna bor på folkhögskolornas internat i utslussform, integrerat med övriga deltagare. Placeringar har skett från kommuner även utanför dessa folkhögskolors län. Man kan säga att Folkhögskolespåret har blivit nationellt. Många av ungdomarna har själva sökt sig till folkhögskola, för att sedan få kommunens stöd i själva insatsen. “Placering” är med andra ord ett lite missvisande begrepp. Insatserna sker inom öppenvård.

Trelleborgs kommun har fått sin prövning av öppenvårdsinsats (Sol 4:1) godkänd av Migrationsverket. Detta innebär att själva insatsen har kunnat återsökas.

Lägesrapport april 2015

Efter höstens träffar med utvecklingsgrupperna har projektet under våren fokuserat på direkta möten i kommunerna. Syftet med detta har varit att “gå på djupet” i skola, myndighet och boende kring förutsättningarna att implementera folkhögskolespåret. Dessa mer “operativa” möten har blivit naturliga steg efter höstens regionala förankringsarbete. Processerna har kommit längst bland kommuner i Skåne och Halland. I Trelleborgs kommun har vägledningsinsatserna under vintern resulterat i hittills 4 ungdomar på folkhögskola. Vellinge kommun har lyft in folkhögskola i sin organisationsskiss.

Österlens folkhögskola har i skrivande stund 10 ungdomar boende på HVB eller internat-delen. I Blekinge driver kommunalförbundet Cura HVB på Jämshögs folkhögskola. Hittills är samarbetet lyckat och ungdomarna har bl a deltagit i aktiviteter anordnade av folkhögskolans fritidsledare. Folkhögskolan har ambition att på egen hand driva utslussverksamhet på internatet och har kontakt både med Cura och Olofströms kommun kring detta. I Kalmar län har Vimmerby kommun och folkhögskola kommit långt i dialogen. Samma sak även i Oskarshamn där båda parter ser positivt på att försöka komma igång med några ungdomar till augusti 2015.

Projektet arbetar med ansökan om en förlängning fram till december 2016. Den nya omgången ska innefatta 1)utbildning och stöd i kommunerna 2) spridning till andra län 3) förankring mot nationella myndigheter och organisationer samt 4) dokumentation, material och implementering av projektet till folkhögskolorna och den idéburna sektorn.

Lägesrapport dec 2014

Enligt projektplan i ansökan arbetar Folkhögskolespåret med utvecklingsgrupper i Skåne, Halland, Blekinge och Kalmar län. Arbetet syftar till att lägga grund för lokala dialoger mellan kommuner och folkhögskolor i berörda län. Under hösten har två mötesomgångar skett. Avsikten har varit att kartlägga kommunernas behov samt folkhögskolornas möjligheter till att erbjuda insatser främst för ungdomar + 18 år i utslussfas. Aktörerna har matchats ihop lokalt för att påbörja gemensamma handlingsplaner. Varje aktör har skrivit ned uppgifter till nästa möte, som t ex förankring i hemkommun, inventering av ungdomar, information och studiebesök. Ett gemensamt ramförslag har legat till grund för diskussionerna. I detta åtar sig folkhögskolan att erbjuda boende och studier med stöd i vardag och fritid.

I norra Skåne har lokala dialoger påbörjats kring Sundsgården och Önnestads folkhögskolor. Båda skolor erbjuder boende och studier för ensamkommande ungdomar över 18 år. Östra Grevie och Eslövs folkhögskolor är fortsatt intresserade av en verksamhetsstart till hösten 2015. I Halland sker arbete för en implementering på Löftadalen och Katrinebergs folkhögskolor. Avtalsförslag ska diskuteras mellan parterna. I Blekinge bedriver Cura och Jämshögs folkhögskola fortsatt sitt samarbete. Presentation av arbetet sker på Länsstyrelsen i Karlskrona 20 januari.

Migrationsverket beviljar i grund Trelleborgs kommuns återsökning av medel för vård och boende på folkhögskola. Kommunen har prövat folkhögskola som öppenvårdsinsats enligt SoL 4 kap § 1. Migrationsverkets bedömning grundar sig på kommunens fattade vårdbeslut samt kostnadens rimlighet i förhållande till själva insatsen. Dialog i ärendet har förts med teamet av handläggare på enheten. Beslutet öppnar upp för liknande insatser av andra kommuner.

Projektet arbetar fortsatt med mycket påverkan. Informationsbrev till landshövdingen i varje län skickades ut i december via tjänstemän på länsstyrelserna. En skrivelse från arbetsmarknadsnämnden i Trelleborg skickas i februari till alla social- och utbildnings­nämnder i Skåne, Halland, Blekinge och Kalmar län. Skrivelsen lyfter folkhögskola som en strategisk lösning i kommunernas mottagande. En rektorskonferens anordnas på Önnestads folkhögskola den 5:e februari. Syftet med dagen är att ta fram en värdegrund för folkhögskolornas integrationsarbete.

Nationell spridningskonferens för 200 personer sker i Trelleborg den 16:e april. Anmälan är öppen från och med januari.

Lägesrapport okt 2014

I augusti beviljade Länsstyrelsen medel till en förlängning och utvidgning av Folkhögskolespåret, enligt ansökan som beskrevs i förra lägesrapporten. Som en följd av det har Folkhögskolespårets projektteamet utökats med en till processledare på hundra procent, Annika Stark, och en senior advisor på femtio procent, Ulf Wallin. Annika Stark kommer närmast från jobbet som politisk sekreterare i Malmö stad och har även jobbat med verksamhetsutveckling och utbildning för Handelsanställdas förbund. Ulf Wallin har varit bitr rektor på Folkuniversitetet och har stort nätverk och erfarenhet från folkbildning och sfi.

Projektteamet arbetar nu i Skåne, Blekinge, Halland och Kalmar län och det har bildats länsvisa utvecklingsgrupper med representanter från kommuner och folkhögskolor. Ett första möte i varje län hölls i september. Då presenterades ramförslaget som är framtaget av folkhögskolorna och som beskriver vad de kan erbjuda kommunerna. I oktober ska utvecklingsgrupperna mötas en andra gång och då kommer fokus ligga på att ta fram handlingsplaner för det fortsatta arbetet.

Folkhögskolespårets implementering har nått olika grader i de olika länen där Skåne och Halland har kommit längst i arbetet för närvarande. På Österlens folkhögskolas HVB bor fem ungdomar, varav en i utslusslägenhet i det reguljära internatet. I Blekinge och Kalmar håller projektet på att ta form, främst genom att utöka antalet aktörer och hitta formerna för samverkan. Kommunförbundet Cura i Blekinge har startat ett HVB på Jämshögs folkhögskola där vi nu ska ta fram strategier för hur ungdomarna på boendet kan integreras med övriga deltagare på folkhögskolan.

Folkhögskolespåret omnämns i Migrationsverkets senaste nyhetsbrev om ensamkommande barn och unga. Klicka här för att komma till nyhetsbrevet. Det är viktigt för att sprida projektet och dess syfte. 5 november deltar projektteamet i SKL:s konferens ”Placeringsformer för ensamkommande barn och unga”. Seminariet heter ”Folkhögskolan som alternativ väg för ensamkommande ungdomar. Hur går det att implementera Folkhögskolespåret i kommunerna och vilka är framgångsfaktorerna? ”

Lägesrapport maj 2014

En ansökan om förlängning av Folkhögskolespåret har lämnats in till Länsstyrelsen i Skåne. Det handlar om perioden 140801 – 151231. Projektet ska stödja samverkan mellan kommuner och folkhögskolor i Skåne, Halland, Blekinge och Kalmar län i syfte att skapa alternativ för ensamkommande ungdomars boende, studier och etablering. Ansökan inkluderar hittills 11 kommuner och 14 folkhögskolor. Tanken är att genom dialog, kunskapsutbyte, och goda idéer utveckla insatser för att ensamkommande ungdomar ska närma sig folkhögskola som studie och boendeform. Genom att leda utvecklingsgrupper i varje län ska projektet utreda behov och möjligheter samt utveckla gemensamma insatser. Projektet samordnar och sammankallar, samt är en resurs i implementeringen av de insatser som tas fram.

Dialogen mellan folkhögskolorna i Skåne (främst Österlen, Glokala och Eslöv, men även Östra Grevie folkhögskola) har fortsatt under våren. Många kommuner har vittnat om tomma platser, vilket i projektets fall hittills har lett till färre placeringar på folkhögskola än vad som hade hoppats på. Hittills är 1 ungdom inskriven på Österlens folkhögskola, och ytterligare 2-3 på gång. HVB-verksamheten är påbörjad sedan april i år. Föreståndare och boendepersonal har anställts. Elevråd har engagerats i fadderverksamhet. En särskild lokal förankring sker under 2014 med hjälp av § 37-medel och i samverkan med Tomelilla kommun, i syfte att skapa kontakter ut i det lokala föreningslivet. Intresset har varit stort och skolan har knutit till sig ett antal föreningar på och kring orten.

Projektet har spridit sitt processarbete på två nationella konferenser (Stockholm och Umeå) samt vid tillfällen i Halland, Blekinge, Kalmar och Västerbotten. Folkhögskolespåret nämns också i utredningen “Boende utanför det egna hemmet – placeringsformer för barn och unga” (SOU 2014:3 sid 240). Ett remissvar gällande förslaget om “stödboende” för unga har skrivits av Trelleborgs kommun.

Projektets särskilda “utslussvariant” som innebär att folkhögskolan erbjuder boende utanför HVB ska testas under sommaren. Det handlar om att få ett prejudikat rörande möjligheten för kommunen att återsöka kostnader för ett sådant boende. Ungdomarna i fråga är över 18 år men finns fortfarande kvar inom kommunens stödfunktion. Boendet ska beviljas som en öppenvårdsinsats enligt SoL.

Lägesrapport nov 2013

På Österlens folkhögskola är förberedelserna igång inför HVB-verksamheten. Planerat startdatum är 1 februari 2014 och det finns 11 platser för killar mellan 16 och 17 år. Första veckan i november hölls två studiebesök för ensamkommande ungdomar, socialsekreterare och kontaktpersoner. Totalt kom ca 40 nyfikna personer från Malmö, Lund, Ystad och Eslöv. Samordnare på folkhögskolan är Johan Larsson, som tillsammans med tre deltagare från folkhögskolan visade runt och berättade om upplägget. Föreståndare för boendet är redan anställd, och annons om fyra boendestödjare ligger just nu ute. En utslussverksamhet via folkhögskolans internat ska kopplas till HVB-boendet i takt med att ungdomarna fyller 18 år.

Under jan-dec 2014 har Österlens folkhögskola genom Tomelilla kommun fått beviljade projektmedel från Länsstyrelsen (§ 37) för att anställa en processledare som lokalt ska förankra Folkhögskolespåret. Målet är att skapa ett nätverk mellan Österlens folkhögskola och lokala aktörer på orten, som t.ex. föreningsliv, organisationer, arbetsgivare, kommun och skola. Detta ska ske i syfte att “utveckla förutsättningarna för ensamkommande barn och ungdomar att etableras på och kring folkhögskolan”. Vid sidan av detta ska projektet sprida det ideella arbete som görs av och för ensamkommande ungdomar i övriga Skåne till folkhögskolan, bl.a. genom samarbete med Hassela Helpline och Ensamkommandes Förbund i Malmö. Den lokala förankringen ska ske som en pilotmodell till övriga folkhögskolors framtida etablering av ensamkommande ungdomar och/eller nyanlända.

Den 11 november startade Glokala folkhögskolan i samverkan med Österlens folkhögskola en Etableringskurs på 12 veckor. Den ska fokusera på svenska och samhällsorientering samt vidare vägledning mot studiemöjligheter på folkhögskola. Under första omgången av kursen har ca 20 deltagare anmält sig. Undervisningen sker mån – tors. kl. 13-17 samt fre. kl. 9-15 på Sofielunds folkets hus. Fyra pedagoger arbetar med kursen, som följer olika tematiska upplägg som Malmö, Sverige, och Kultur. I samband med Etableringskursen utvecklar Glokala folkhögskolan boende i sin närliggande lägenhet.

Flera folkhögskolor och kommuner har nappat på idén om utslussboende för ungdomar över 18 år, där internaten ska kunna användas i befintlig form. I Hallands län pågår en dialog mellan Löftadalens och Katrinebergs folkhögskolor och länets kommuner, genom samordning hos Länsstyrelsen i Halland. Ett förslag har tagits fram, med föreslagen start hösten 2014. Även i Blekinge län finns intresse. Länsstyrelsen, kommunerna samt tre av länets folkhögskolor har träffats och diskuterat frågan.

I Skåne har Eslövs folkhögskola med processhjälp från Folkhögskolespåret skissat fram ett liknande förslag som skulle innebära 8 studie- och boendeplatser (på befintligt internat) för ensamkommande ungdomar över 18 år från och med augusti 2014. Ett dialogmöte angående denna idé ska ske med närliggande kommuner i slutet av januari.

Folkhögskolespårets tre kommuner (Malmö, Vellinge, Trelleborg) har fått svar på sin skrivelse till Erik Ullenhag. Projektet uppmärksammas av integrationsministern som ett positivt initiativ ur etableringssynpunkt. Socialdepartementet har genom ett särskilt Tilläggsdirektiv (S 2012:07) tillsatt en utredning som ska “pröva möjligheterna att införa placeringsformer som utgör en mindre ingripande insats, t.ex. boende i egen lägenhet med visst stöd, för barn och unga som inte har behov av HVB”. Detta skulle kunna innebära att även ungdomar under 18 år kan placeras i en flexiblare och mer individuellt anpassad boendeform, som t.ex. folkhögskolans internat. Folkhögskolespåret har bidragit till utredningen med sina erfarenheter och tankar om folkhögskola för ensamkommande.

En ansökan om projektmedel har lämnats in till ESF. En förstudie under namnet “Nybildande i Skåne” ska identifiera de villkor och förutsättningar som ensamkommande ungdomar mellan 16 och 24 år möter i gymnasieskolan, företrädesvis på Introduktionsprogrammen. Genom en kartläggning av målgruppens studiesituation ska en behovsanalys tas fram. Denna ska sedan matchas gentemot de möjligheter som folkhögskolorna har – att utifrån sitt folkbildningsuppdrag, erfarenheter, kompetens och synsätt utforma alternativa utbildningsmodeller för nyanlända och ensamkommande unga till Sverige. Detta går i linje med RIOs (Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation) ståndpunkt att “ungdomar mellan 18-20 år ska få rätten att, jämte gymnasieskola, också välja folkhögskola för att kunna fullgöra sina studier” (läs mer). Projektet söks av Glokala folkbildningsföreningen i samverkan med Eslövs och Österlens folkhögskola.

Mellan 2014-17 har regeringen öronmärkt 260 miljoner till integrationsarbete på folkhögskolorna. Genom Arbetsförmedlingen ska nyanlända invandrare inom etableringsuppdraget få insatser på folkhögskola som t.ex. SFI och samhällsorientering. Pengarna motsvarar ca 4000 årsplatser på allmän kurs (läs mer).

Lägesrapport maj 2013

Österlens folkhögskola fick i maj sitt HVB-tillstånd för 11 platser för +16-åringar med PUT. Boendet ska öppna i slutet av 2013 och ungdomarna ska erbjudas möjlighet att studera på folkhögskolan. Ambitionen hos rektor är att föreslå samverkan genom IOP.

En lokal samverkan har processats mellan Trelleborg och Glokala fhsk för utslussverksamhet av +18-åringar. En modell har skapats i samråd med båda parter. Den ursprungliga planen var samverkan genom IOP, vilket nu lutar mer åt en upphandlingsprocess. Dock är verksamheten fortfarande planerad till hösten 2013. Samverkan ska fungera som en pilotmodell för andra kommuners samverkan med folkhögskola.

Vid besök på Sveriges Kommuner och Landsting har projektets arbete för flexiblare boendeformer uppmärksammats, vilket har lett till att folkhögskolespåret är en av föreslagna åtgärdspunkter i SKL:s skrivelse till regeringen.

Vid ett möte med Migrationsverket i maj 2013 togs ersättningsfrågan upp. Folkhögskolan som utslussboende för +18-åringar diskuterades och ansågs möjlig att pröva i samverkan med kommunen, trots att utförande folkhögskola saknar HVB-tillstånd.

Referensgruppen hade möte 14 juni 2013 och gick igenom projektets första år. Folkhögskolespåret drivs fram till 2014.

Lägesrapport mars 2013

Sedan årsskiftet har Glokala folkhögskolan och Trelleborgs kommun arbetat på en samverkan för ensamkommande ungdomar från Trelleborg. Kommunen och folkhögskolan har träffats vid flera tillfällen utifrån frågeställningen “vad kan vi göra tillsammans?” och landat i en särskild utslussmodell. Under våren ska Arbetsmarknadsnämnden i Trelleborgs kommun ta ställning till om man vill samverka med Glokala folkhögskolan, samt vilken form den samverkan i sådant fall ska ta.

Österlens folkhögskola har lämnat in en HVB-ansökan och väntar på godkännande. Ambitionen är att starta upp verksamhet för 11 ungdomar (troligtvis killar) från 16 år och uppåt, till hösten 2013. Önnestads folkhögskola arbetar på sin ansökan under våren.

Ännu en studieresa till Marieborgs folkhögskola planeras inom projektet. Denna gång är det några av folkhögskolornas rektorer som vill ta del av Marieborgs erfarenheter av samarbete med kommunen kring de ensamkommande. Studieresan sker i slutet av maj.

I december 2012 lämnades en skrivelse in till Arbetsmarknadsdepartementet och integrationsminister Erik Ullenhag (fp). Skrivelsen adresserar behovet av flexibla boendeformer och ett förtydligande av ersättningsgrunderna enligt Förordning (2010: 1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Dessutom tar skrivelsen upp fördelarna med folkhögskola som alternativ, bland annat genom ett underlättande i anvisningssystemet.

Projektet sprids just nu utanför Skånes gränser. I mars presenterades projektet för SKL i Stockholm. Den 9 april är representanter från projektet uppbjudna till Länsstyrelsen i Halland för ett samverkansmöte mellan Hallands kommuner och två folkhögskolor (Katrineberg och Löftadalen). Senare i samma månad är det Jämshögs folkhögskola i Blekinge, som tillsammans med närliggande kommuner vill ta del av projektidén.

Ytterligare ett referensgruppsmöte planeras under slutet av våren. Referensgruppens expertis är viktig för projektets spridning, breddande och möjliggörande. Diskussioner förs även om att koppla forskning via Malmö högskola till vårt arbete med utsluss via folkhögskola och andra idéburna aktörer.

Slutligen planeras för ett seminarium under titeln “innovativa idéburna modeller för nyanlända” där tanken är att samla upp och inspirera till nya sätt att arbeta med integration, med Folkhögskolespåret som ett exempel. Att öka deltagandet från organisationer och föreningsliv kring folkhögskoleinitiativet är ett av projektets mål. Seminariet kommer troligen att ligga i augusti/september och anordnas i samverkan med Nätverket Social Ekonomi Skåne.

Lägesrapport nov 2012

Inledande diskussioner kring mottagande har påbörjats med ett antal folkhögskolor. Några av dessa har kommit längre och skulle kunna ses som ”pilotskolor”. Dessa är Österlens, Önnestads och Glokala fhsk. Här har man valt att ansöka om HVB för att påbörja mottagande under 2013. Ambitionen är naturligtvis att utöka både antalet folkhögskolor och kommuner, i takt med att processen och utformandet mognar.

I ett senare skede handlar det om att via projektet ge stöd åt folkhögskolorna för utformande av boende, bemanningsfrågan, kontakter med kommuner, finna passande utbildningsformer, samt arbeta för sociala och etableringsinriktade aktiviteter gentemot målgruppen.

Det kommunala intresset för projektet är stort, vilket har avspeglat sig på olika nätverksträffar och konferenser. Målet är att få med kommunerna runt om i Skåne på idén om folkhögskola som boende- och studieplats.

Styrgruppen besökte i oktober 2012 Marieborgs folkhögskola utanför Norrköping som bedriver HVB-verksamhet med totalt 26 platser för ungdomar med PUT (permanent uppehållstillstånd). Verksamheten startades upp på förfrågan av kommunen och drivs som entreprenad. Boendena är ordnade efter ungdomarnas behov, från hem med hög personaltäthet till friare och mer individuellt anpassade lägenheter. Några läser på folkhögskolan och andra läser på gymnasiet. Personalen på skolan är mycket stolta över sin verksamhet för dessa ungdomar. Om man vill komma i kontakt med Marieborg så heter rektorn Jerry Wiklund och finns på:

jerry.wiklund@folkbildning.net
En referensgrupp har bildats bestående av sakkunniga på Länsstyrelsen, Migrationsverket, Kommunförbundet, Malmö högskola, Malmö stad, Röda korset samt Folkuniversitetet. Syftet med gruppen är att bistå projektet med den expertis som krävs i de frågor som uppstår.

En första konferens hålls den 26 februari på Östra Grevie folkhögskola. Temat är samverkan mellan offentlig och idéburen sektor kring de ensamkommande.