Bengt Lindner, rektor på Österlens folkhögskola, varför bör folkhögskolan engagera sig kring ensamkommande ungdomar?

Bengt LindnerFolkhögskolan och folkbildningen har alltid månat om och värnat elever som av olika skäl hamnat vid sidan om eller haft svårt att etablera sig i samhället. Den vanligaste orsaken är ofullständiga studier eller funktionsnedsättningar av olika slag. I dagens otrygga och dessutom mångkulturella samhälle kan svårigheter att bli etablerad i det svenska samhället bero på exempelvis etniska, religiösa och språkliga skillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda personer. En särskilt utsatt grupp är då av naturliga skäl ungdomar som ensamma flyr från förföljelse och krig. Lämnar allt och avbryter pågående arbete och utbildning. Folkhögskolan är, med sin värdegrund och erfarenhet, lämplig att erbjuda stöd och hjälp att etablera sig för att gå vidare. Att ge ny kvalitet åt livet, för framtida behov.

Har folkhögskolan ett samhällsansvar för ensamkommande?

Folkhögskolan har genom sin långa erfarenhet byggt upp såväl en bred kompetens som en kunskap om hur sköra och osäkra människor bör bemötas och hur relationer kan byggas och förstärkas för att de skall känna den gemenskap som krävs för en trygg framtid. Precis detta gäller också ensamkommande och just därför kan folkbildningen lättare kan ta ett sådant ansvar.

Vilken roll kan folkhögskolan fylla för ensamkommande ungas studier och framtid i Sverige?

I de flesta fall hänger etableringen i ett nytt samhälle intimt samman med arbete, språk och utbildning på samma sätt som i ett tidigare hemland. Folkhögskolorna har i de flesta fall stor erfarenhet av att kombinera just dessa saker; många skolor bedriver yrkesutbildningar av olika slag, ett växande antal har också tillstånd att bedriva SFI och erbjuder kompletterande Sv 2 och sist men inte minst så har alla folkhögskolor s.k. allmänna kurser dvs. folkbildningens alternativ till grundskolekurser på högstadienivå och kurser motsvarande allmänt gymnasium.

Sammantaget betyder detta att folkhögskolorna är väl lämpade att ta emot ensamkommande och inte bara det, de kan också erbjuda en lämplig kombination alla de saker som den enskilde bäst behöver för att etablera sig i en ny miljö. Kunskap om samhället, arbete och studier för att gå vidare och språkkunskap.

Vad är era styrkor på Österlens folkhögskola?

Folkhögskolan har ett lokalt nätverk som omfattar fritid, gemenskap och närhet i ett samhälle med ett inneboende lugn som särskilt kan tilltala en osäker person som varit på flykt under lång tid. Vi har närhet och gemenskap utan att känna storstadens hets och stress. Närhet till det mesta utan att behöva ha allt omkring sig alltid. Det mesta är billigare, enklare och mera informellt, vi kan kombinera lugn, ro och gemenskap med land och stad på ett lagom och balanserat sätt.

Hur viktigt är det att förankra folkhögskolans satsning i det lokala samhället?

Vi har byggt upp ett kontaktnät genom såväl lokala som regionala kontakter. På så sätt blir det inte skrämmande eller råder osäkerhet i närsamhället när ensamkommande anländer. Det finns en beredskap och vår erfarenhet är att förberedelsen också synliggör och förstärker allas önskan om att hjälpa till så att mottagandet fungerar så bra som möjligt. Hjälpsamhet och givmildhet blir naturliga delar i relationerna istället för, som det kan bli om förberedelserna saknas; osäkerhet och rädsla för vad det skall innebära. Vi behöver goda förebilder och dem kan vi förmedla på ett balanserat sätt för att undvika fördomar.